Infrastruktur och e-samhälle ingår i tio förslag för att stärka Sveriges konkurrenskraft
– Vi vill att Sverige ska bli en förebild inom EU, säger Jan Uddenfeldt, ordförande för IVA:s projekt Internetframsyn och senior vice president, Ericsson. Norden driver utvecklingen av mobiltelefoni. Därför är Sveriges förutsättningar att vara en framstående internetnation år 2015 bättre än för andra EU-länder.
Målet med programförklaringen Ambient Sweden är att Sverige åter ska bli en ledande internetnation. Tio områden är enligt projektet Internetframsyn avgörande för att nå målet. Projektet stöds av Bird & Bird, Ericsson, HiQ, ISOC-SE, PTS, Svenska Stadsnätsföreningen, TDC, Telenor, TeliaSonera, 3 och Vinnova.
Det är inga överraskande områden som listas, även om några infallsvinklar innehåller en del nytänkande – som till exempel podmatte och dataslöjd. Fokus ligger på vikten av en säker, stabil och öppen e-infrastruktur (se faktarutan nedan).
Digital trappa för e-medborgare
En punkt på listan som sticker ut är emellertid förslaget om en digital trappa för att få med alla medborgare in i e-samhället.
– Vår förmåga att använda informationsteknik är avgörande för Sveriges konkurrenskraft och tillväxt. Tack vare bra tillgång till bredband i hela landet och många duktiga internetanvändare har vi goda chanser att vara framgångsrika, säger Jan Uddenfeldt.
Att överbrygga den digitala klyftan har länge varit en hjärtefråga för Dataföreningen.
– En väl utbyggd infrastruktur leder inte automatiskt till att Sverige blir en ledande internetnation, framhåller Rolf Berndtson, som är ordförande för Dataföreningen. För att vi ska nå målet i programförklaringen, behöver internet bli en naturlig del av vardagen för en större del av befolkningen. Idag står fortfarande minst en tredjedel utanför e-samhället.
Rolf Berndtson har deltagit i diskussionerna runt e-klyftan inom IVA:s projekt.
– Ett problem med e-klyftan har varit svårigheten att tolka undersökningar. Många svarar att de använder internet, men vad betyder det egentligen? Att använda internet kan vara allt från att titta på några webbsidor då och då, till att vara med i nätgemenskaper och utbyta innehåll.
En digital trappa som modell är därför tydligare. I en första version består den av sju trappsteg, som naturligtvis kommer att förändras efterhand som internet vidareutvecklas.
Trappsteg 1: Uppsöker webbplatser för information, t.ex. kommunal information eller tågtider.
Trappsteg 2: Enklare internettjänster som till exempel e-post, anmälan till evenemang på internet.
Trappsteg 3: Mer avancerade internettjänster som internetbank, e-handel.
Trappsteg 4: Använder snabbmeddelanden (instant messaging) och telefonitjänster, till exempel Skype.
Trappsteg 5: Är aktiv i sociala nätgemenskaper. Konsumerar media online som t ex musik, radio, videoklipp, nyhetsbrev.
Trappsteg 6: Nästan ständigt uppkopplad. Skapar eget innehåll (bloggar, bilder, video etc). Använder mobilt internet. Ser på IP-TV. Spelar on-line spel.
Trappsteg 7: Använder internet som en naturlig del i både yrkes- och fritidsliv. Betraktar inte längre internet som ett eget begrepp utan ser det som en av grundförutsättningarna för de flesta yrkes- och vardagsaktiviteterna.
– Cirka hälften av medborgarna befinner sig på de två första stegen, hävdar Rolf.
Index och körkort
Den digitala trappan öppnar för effektivare utbildningsinsatser. Rolf Berndtson vill dessutom koppla ett e-medborgarindex till trappan, liknande Stockholms Handelskammares e-förvaltningsindex.
– Med ett index kan vi följa hur medborgarna kliver in i e-samhället och utforma insatserna så att de får mesta möjliga effekt.
Trappan skulle också kunna bli grunden för det e-medborgarkort som lanseras senare i vår. Det bygger på en vision som Dataföreningen haft sedan 2003. Erfarenheter från datakörkortet visar att tester ökar motivationen och snabbar upp inlärningen.
– Ett e-medborgarkort vore ett bra nav runt vilket en folkbildning inom it kan byggas upp, säger Rolf Berndtson.
Förslagen som ingår i programförklaringen Ambient Sweden
1. Utnyttja nya möjligheter för företag och offentlig sektor. Genom att bygga vidare på redan starka områden kan Sverige år 2015 vara ledande inom mobilt internet, vara bäst på e-förvaltning och Grön IT samt ses som ett föregångsland inom digital mediedistribution. Detta kräver medvetna satsningar och investeringar.
2. Ökad tillit till internet. Kan åstadkommas genom generellt ökad kunskap om vikten av informationssäkerhet hos användare, företag och myndigheter. Dessutom måste infrastrukturen för internet vara robust, det vill säga fri från avbrott och av hög kvalitet. En generell och accepterad nationell e-legitimation är ytterligare en åtgärd som ökar tilliten till internet.
3. En gemensam och öppen tjänstemarknad. En internetanvändare måste kunna nå tjänster oberoende av access och bärarnät. Därför krävs åtgärder för att skapa gemensamma tjänster; e-postadresser som följer användaren liksom kommunikations-, tv- och musiktjänster som är operatörsoberoende.
4. En infrastruktur för framtidens internettjänster. Infrastrukturen i Sverige 2015 bör vara öppen och konkurrensutsatt, tillförlitlig och säker samt stödja ett blomstrande tjänsteutbud. Kapacitetsbehovet för en enskild användare kan vara upp till 100 Mbps – både via fast och mobil uppkoppling. Detta kräver långsiktighet och förutsägbar reglering som stimulerar investeringar. Skattefinansierad utbyggnad av bredbandsnät måste ske utan otillbörlig konkurrens. Upphandling i konkurrens bör säkerställa att även personer och företag i områden, där marknadsaktörer inte investerar fullt ut, får tillgång till bredband.
5. Ett företags- och entreprenörsvänligt klimat. Förutsättningarna för att starta, expandera och driva företag måste vara lika bra eller bättre än i våra konkurrentländer. Det gäller allt från tillvaratagandet av innovationer till såddfinansiering och enkla regelverk. Reglerna måste stödja att utländska och svenska medborgare och efterfrågad kompetens vill och kan arbeta och leva i Sverige.
6. Från digital klyfta till digital trappa. Förr talades om en digital klyfta. Framöver ser vi en digital trappa där det ständigt tillkommer nya trappsteg. Det finns flera olika nivåer i den digitala kompetensen som ständigt förändras i takt med den tekniska utvecklingen. Ska Sverige ta täten som internetnation fordras en målmedveten kraftsamling. Detta måste ske i samverkan mellan den offentliga sektorn, skolan, arbetsmarknadens parter och medborgarnas organisationer.
7. Ett flexibelt arbetsliv. År 2015 kommer förväntningarna på arbetsmarknaden att vara starka, inte minst bland unga. Nya kommunikationsformer stärker även regional utveckling. System och tillämpningar som underlättar för att via internet ha en mer personlig kontakt på distans är också en förutsättning. För att attrahera kompetens, minska behovet av fysiska möten, frigöra resurser, minska den personliga stressen och bidra till minskad klimatpåverkan, måste ett flexiblare arbetsliv med internet utvecklas. Arbetsmarknadens parter måste ta fram en ny ordning för framtidens arbetsliv.
8. Inför it-baserad pedagogik och dataslöjd i skolan. Utveckla en pedagogik som drar nytta av möjligheterna med it och internet. Resurser krävs då till pedagogisk forskning, lärares vidareutbildning i teknikanvändning samt utveckling av lämpliga verktyg. Här bör svenska innovationsföretag kunna få en viktig roll, både nationellt och internationellt. Ett nytt obligatoriskt ämne – dataslöjd – bör införas i grundskolan. Det ska innehålla teknik, etik och mediekritik. Ungdomar ska inte behöva stå utanför samhället på grund av okunskap om tekniken. Eleverna ska kunna utforska den senaste tekniken och frågor rörande etik och mediekritik. Så kallad Pod-matte kan handla om en inspelad genomgång i matematik som eleven kan se via sin mp3-spelare. Det kan behövas vid tillfällen då en elev exempelvis behöver reflektera över en situation.
9. Forskning och innovation som placerar Sverige i topp. Sverige har forskningsgrupper av världsklass och forskare med potential att komma upp i världsklass. Att behålla och bygga ut denna forskningsfront har stor betydelse. Ett verksamhetsråd ”Framtidens internet” bör etableras. Internetforskningen måste säkerställa konkurrenskraften i svenskt näringsliv och stimulera skapandet av nya företag. Sverige bör också verka för att ett ICT-inriktat kompetenscenter inom EIT (European Institute of Innovation and Technology) får en av sina huvudnoder i Stockholm.
10. Internationell profilering. Svenska aktörer behöver delta i internationella organisationer för internetanvändning och standardisering, inom mobilt internet, e-förvaltning, grön IT och digital mediedistribution. De ska vara aktiva på tongivande konferenser. Att svenska och utländska företag ser positivt på att vara etablerade i Sverige bidrar till en stärkt position. Ett nätverk behöver bildas för att få ett strukturerat, långsiktigt och förutsägbart arbete.
Projektets styrgrupp består av: Jan Uddenfeldt, ordförande och senior vice president, Ericsson, Peder Ramel, vd, 3, Lars Stugemo, vd, HiQ, Östen Mäkitalo, KTH, Staffan Truvé, vd, SICS samt Interactive Institute och Marianne Treschow, gd, PTS.
