Dataföreningen är ett utmärkt exempel. Av namnet att döma en förening som håller på med IT. Av webbplatserna att döma en förening som inte vill ha besökare med funktionshinder. Man kan undra varför?
Så länge kompetens inom området tillgänglighet inte är spridd utanför offentlig sektor kan man knappast tala om ett tillgängligt samhälle. Livet består gudskelov av mer än myndigheter och så länge inte banker, försäkringsbolag, affärer och föreningar är tillgängliga så fortsätter man att diskriminera alla individer som på ett eller annat sätt har behov av extra stöd. Dessutom gör man livet svårare eller riktigt surt för många fler än så.
Utöver de 1,3 miljoner svenskar som har en funktionsnedsättning av något slag kan det vara värt att fundera på 1,5 miljoner personer över 65 år – nej, alla surfar inte, men många gör det, och många ser sämre och har mindre mus- och fingerfärdighet än i sina unga år. Få i gruppen äldre har en långvarig relation till datorer och internet, och troligen känner en del viss osäkerhet inför den nya tekniken.
Man kan fundera vidare, på 1,5 miljoner personer med annat modersmål än svenska, på personer som mer eller mindre tvångsdatoriseras på sin arbetsplats, på mer än 1 miljon personer med läs- och skrivsvårigheter och - ja, så där kan man hålla på.
När jag hör att ”det här systemet vänder sig inte till allmänheten, så vi behöver inte vara tillgängliga” då undrar jag vad det är för underligt urval av besökare de förväntar sig. Vi surfar alla olika. Det är våra olikheter som gör oss till människor; korta, långa, smala, tjocka – sätt en grupp användare framför ett system och njut av skillnaderna i angreppssätt! Vi träffade för inte så länge sedan en testperson som läser menyer nedifrån och upp. Det var en nyhet även för våra luttrade experter.
Tillgänglighet är inte en tråkig kompromiss för en minoritet, det är ett utmärkt sätt att låta användaren bestämma. Att utgå från att besökarna har olika förutsättningar och att var och en själv är bäst skickad att avgöra hur innehållet ska presenteras för att passa just mig. Jag har hittills aldrig hört någon klaga på att Försäkringskassans elektroniska blanketter är för enkla att fylla i eller att PPM’s informationstexter är för lätta att förstå. Tvärtom framkommer ofta kritik – inte från handikappgrupper utan från alldeles vanligt folk; medborgare som inte förstår regler, kunder som inte förstår det finstilta…
Alla har vi nytta av, glädje av eller behov av tillgänglighet vad gäller begriplighet, pedagogik och teknik. Eller med andra ord; att det går att hitta på webbplatsen, att innehållet går att förstå och att saker och ting fungerar som utlovat, inte minst sökfunktioner, e-tjänster och formulär.
Tänk att det fortfarande, 2008, ska behövas specialistkompetens för att skapa webbplatser som funkar för människor.
Kommentarer
Vilka är de allvarligast bristerna du ser här på D4D.se?
Vi använder Drupal CMS där presentation ligger separerat från innehållet. Man har “teman” som man enkelt kan byta ut eller ändra. Förbättringar bör därför vara tämligen enkelt att implementera.
Jag skrev om www.dfs.se, två minuter på startsidan räcker för att konstatera att den lyckas bryta mot de flesta basala riktlinjer för tillgänglighet; 166 valideringsfel, inga rubrikelement, inga alt-texter, länkar skiljer sig bara åt med färg osv. Det är som ett ABC över hur man inte får göra och min gissning är att den totalt utestänger många hjälpmedelsanvändare och skapar problem för andra. Men för att avgöra vad som är mest allvarligt för användarna måste man ägna lite mer tid och omsorg åt vad misstagen faktiskt består av.
D4D.se ser vid en hastig anblick ut att ha mer pedagogiska och visuella problem: råkar man välja “nätverk” så ska man ha ofattbar tur om man ska lyckas hitta tillbaka igen, navigeringen verkar ha skapat sig själv och brotten mot konsekvensregeln duggar tätt - undrar om jag är kvar på samma webbplats när jag klickar på “redaktionellt”. Men man har även prickat in otillräckliga kontraster som gör läsbarheten sämre, och flera av problemen från dfs.se går igen, inte minst vad gäller länkar som både har visuella och tekniska problem och inte går att begripa uttagna från sitt sammanhang.
Vill ni göra rätt? Läs riktlinjerna och ta hjälp där det behövs. Utbilda er. Testa med riktiga användare.
http://www.w3.org/TR/WCAG10/ http://www.verva.se/upload/publikationer/2006/vagledningen-24-timmarsweb...
Susanna Laurin
De pedagogiska och visuella delarna på D4D.se har jag begränsat inflytande över men jag ska peka de ansvariga mot denna diskussion och dina länkar.
En stor grupp “funktionshindrade” du inte nämner är alla över 40 som börjar föredra lite större text på sina skärmar.
Skillnaden i layout mellan d4d.se och d4d.se/dfredaktionellt beror på att DF Redaktionellt har utgivningsbevis. Den redaktionella delen måste alltså ha ett särskiljande utseende, så att det tydligt framgår vilken del av sajten som omfattas av utgivningsbeviset. Det är en lite ovanligt situation kanske att ha utgivningsbevis för en del av en sajt, vilket kan vara förvillande.