Åren gick men jag var fast besluten att lyckas med mina nyförvärvade Desktop Publishing-kunskaper. Jag köpte en begagnad dator, startade en prenumeration på Internetworld, köpte en bok av Jakob Nielsen och satte igång. Det var tufft på arbetsmarknaden i slutet av 90-talet. Särskilt för ensamstående mammor i övre 30-årsåldern. Jag gjorde hemsidor åt vänner och bekanta som extraknäck och tjatade mig till en praktikplats på en multimediebyrå. Där fick jag chans att lära mig av unga manliga programmerare som gått på Chalmers. Det var bara att inse att vägen var lång och att man var lägst i hierarkin. Killarna svarade dock tålmodigt på mina frågor om Lingo och Action Script och det kändes som om hjärnan var i ständig överhettning av terminologi och anspänning. Man ville ju inte både vara kvinna och dataOteknisk.
Jag och min kvinnliga kollega jobbade en lång och varm sommar med copy & paste av översättningar in i stora flashiga presentationer. Vi gjorde ändlösa tester och korrläsningar av språk som vi knappt hört talas om. Vi hade även telefonjouren när den övriga manliga personalen var på semester. Det var den sommaren som jag lärde mig kortkommandon och förstod den djupare innebörden av musarm och många andra verkligheter.
Jag avancerade så småningom till bildansvarig och lärde mig hur en databas fungerar. Jag lärde mig också om den stress som uppstod när vi fick arbetstoppar och det krävdes att man skulle jobba efter arbetstid. Jag var tvungen att hämta barn på dagis prick kl.16.45. Annars fick man betala en dyrare taxa för överskriden timbudget. Det var en mycket svettig period på många områden.
Nu är jag webmaster på ett större företag. Jag ansvarar för ett trettiotal hemsidor och samarbetar tätt ihop med ett trevligt gäng män på it-avdelningen. De står för driften och hjälper mig med tekniska frågor. Men nyutvecklingen av webben, den står jag för.
I Webb 2.0-eran verkar det äntligen vara kvinnornas tur. Just nu handlar webbutveckling om att identifiera möjligheter till kommunikation. Bra teknik är en förutsättning, men det krävs intuition för att lyckas.
Vad som förr talades om under kyrkokaffet, på syjuntan, över matbordet och alla andra inofficiella mötesplatser, har nu flyttats ut på webben. Kalla det community, blogg, nätverk eller vad du vill. Vi kvinnor har alltid diskuterat saker och ting med varandra. Så för oss är egentligen ingenting nytt under solen. Nu har det blivit en digital trend. Vi har tillgång till tekniken som är så lätt och användarvänlig att man kan starta sitt eget fälttåg eller rörelse. Och vi kan dessutom tjäna pengar på det!
