För en vecka sedan samlades drygt 200 forskare och branschfolk för att avsluta huvuddelen av it-historieprojektet Från matematikmaskin till it.
Bakom projektet står Dataföreningen, IVA, Tekniska Museet, KTH och IT- och Telekomföretagen. Aktiva i genomförandet har främst varit Dataföreningen, Tekniska Museet och KTH.
Idén till projektet väcktes 2002 inom Dataföreningens nätverk i Stockholm för it-veteraner. Ett förslag om att skriva en bok om Sveriges it-historia växte och ledde fram till att Från matematikmaskin till it startades 2004. Fram till idag har över 700 personer har varit engagerade, de flesta via nätverken inom Dataföreningen.
Budgeten för att genomföra projektet har legat på cirka 12 milj kr. Huvudfinansiärer har varit Riksbankens Jubileumsfond, Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond, KK-stiftelsen, Kulturrådet och Vinnova. Bland övriga bidragsgivare återfinns Volvo IT, Vägverket, Handelsbanken, S-E-Banken, Nordea, Swedbank, Folksam och Skandia.
Omfattande material
Det var ett digert resultat som presenterades. 14 fokusgrupper inom olika teknik- eller tillämpningsområden har genomfört sammanlagt 38 vittnesseminarier och 140 djupintervjuer. Därutöver har cirka 450 informanter bidragit med över 200 minnesberättelser.
Materialet finns sammanfattat i rapporter från fokusgrupperna. Vittnesseminerierna finns bevarade i över 130 timmar videoupptagningar samt intervjuerna i ljudfiler på över 160 timmar och 5.500 sidor transkriptioner.
Vittnesseminarier är en forskningsteknik som KTH bidragit med. När människor som varit med i ett sammanhang får minnas tillsammans och med åhörare, minns de bättre och kan stämma av detaljer och komplettera varandra.
Projektet har också fått ta emot 60-talet föremål – stora och små från datorns barndom – som tagits om hand av Tekniska Museet.
Allt material finns samlat och sökbart på Tekniska Museets webbplats, www.tekniskamuseet.se. Resultaten från ytterligare två fokusgrupper återstår samt en slutrapport på engelska, dessa beräknas vara klara under hösten.
Lär av it-historien
Varför ett it-historieprojekt? Syftet har varit att dokumentera vad som hänt, för att kunna lära av historien. Historien upprepar sig, brukar det heta. Hur kommer det sig att Sverige lyckats så bra med it? Och vad har vi vunnit på det? Går det att göra om?
Naturligtvis har det också gjorts misstag. It-branschen utmärker sig till exempel i statistik över misslyckade projekt – varför? Genom att studera vår it-historia kan vi hitta mönster för framgång och misslyckanden, som går att tillämpa i framtida satsningar.
Många intressanta och ibland kuriosa detaljer har redan framkommit. Visste du att Sverige var världens fjärde land att konstruera en dator? Under en kort tid hade vi till och med världens snabbaste dator. Okänt är också att många av de första programmerarna i Sverige var kvinnor, att världens första onlinekopplade uttagsautomat var svensk, att världens första kända och bevarade datorgenererade film gjordes i Sverige och att världens första datoriserade automat för massanalys av blodprover var svensk.
I vittnesseminariet kring BESK-datorn framkom att delar av den svenska it-industrin föddes i väntrummet till datorhallen. Den rörbaserade mastodontmaskinen gick ofta sönder, varför de som beställt körningar fick sitta och vänta i timmar. Här knöts kontakter som sedan ledde till framgångsrika svenska it-företag.
Men det finns mer att hämta. Det omfattande materialet är en guldgruva för forskare, utbildare, författare och alla som är intresserade av modern historia.
Närmast kommer professor Arne Kaijser på KTH att leda ett projekt som tittar på hur it har påverkat samhället – Precursors of the it nation: Computer use and controlling in the Swedish society. Projektet har fått stöd med ett stipendium från Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse.
Seminariet avslutades med orden: Aldrig kommer så många att ha så få att tacka för så mycket! Förhoppningsvis kan Från matematikmaskin till it bilda modell för dokumentation av modern näringslivshistoria.
