Vint Cerf är på besök i Stockholm. Han är mannen som brukar kallas "internets fader". Bakgrunden till denna tunga titel är hans centrala roll vid utvecklingen av TCP/IP-protokollet under 1970-talet. Sedan 2005 är Vint Cerf vice president för Google.

DF Redaktionellt träffade honom över en presslunch på Googles svenska huvudkontor. På plats var också journalister från dags- och fackpress samt några tongivande bloggare.

Vint inledde med att berätta lite filosofiskt om det internet han varit med om att skapa. Ett nät som bygger på enkla beståndsdelar. "Vi minimerade kraven för kunna förenkla så långt det var möjligt."

Utgångspunkten var ett demokratiskt system baserat på öppna standarder, demokratiskt i den meningen att alla fritt skulle kunna bygga egna beståndsdelar och ansluta.

En viktig poäng redan från början var just stora frihetsgrader för innovation. Trots att internet var en beställning från det amerikanska försvarsdepartementet, spreds specifikationerna över hela världen. Det var inte precis vad försvaret var vana vid. "De förstod inte vad vi höll på med", förklarade Vint skrattande.

Den främsta drivkraften bakom internets samhällsomvälvande framgång är just öppenheten. Är denna öppenhet hotad?

Kriminalitet ett allvarligt hot

Vint Cerf konstaterade att kriminaliteten är ett av flera allvarliga hot mot det öppna nätet. "Illasinnade utnyttjar skillnaderna i lagar och svårigheten att lagföra över gränser."

Det finns tre sätt att beivra brott på nätet, enligt Vint. Vi kan förhindra att brotten kan begås, vi kan straffa vid upptäckt och vi kan höja moralen. Med högre moral menar Wint ett ökat socialt tryck mot dem som begår brott på nätet.

Det tredje sättet kan fungera för brott av typen spam, systematisk förföljelse, förtal och falsk propaganda. För organiserade kriminella ligor inriktade på kortbedrägerier eller att tömma bankkonton, biter bara de två första alternativen.

För att inte åtgärder för att förhindra och upptäcka ska inkräkta på nätets nuvarande egenskaper, föreslår Vint en internationell konvention liknande den för sjörätten.

Det finns visserligen inga omedelbara hot mot det nuvarande nätet, framhöll han. Än så länge är trenden att lösa säkerhetsproblemen med påbyggnader på den nuvarande infrastrukturen. Verktyg för till exempel autenticering och signering och säker DNS finns och kan användas vid behov. Men vad händer om situationen förvärras?

En operativ insats baserad på internationell rätt skulle effektivare kunna upptäcka, förhindra och lagföra nätbrottslingar än vad som hittills varit möjligt.

Nätet är globalt, varför en global samverkan mot brott vore en naturlig utveckling. Vint passade i förbifarten på att berömma det svenska arbetet med DNSSEC.

Förändrade värderingar och hot mot integriteten

Annars kom lunchen att handla mycket om internets påverkan på samhället och framför allt hur ungdomars värderingar formas av den nya medietekniken. Vints definition på teknik är "det som inte fanns när du växte upp". För ungdomar är nätet inte en teknik, utan bara något som finns, precis som telefon, radio och tv.

En fråga tog upp de risker ungdomar utsätter sig för på nätet. "De är smartare än vi tror", kontrade Vint. "Ungdomar använder de verktyg som finns för att skydda sig. De sprider inte information hur som helst."

Runt bordet uppstod en diskussion om olika risker och värderingar. Bland annat framkom att arbetsgivare numera rutinmässigt kollar upp arbetssökande på nätet. Det finns till och med arbetsgivare som blir misstänksamma om det inte finns någon näthistorik för en individ. En tänkbar affärsidé kan vara att skapa en tilltalande fejkad näthistorik, precis som det går att köpa rollfigurer i onlinespel. Är detta ok för dagens unga? Är vår moral på väg att förändras?

Personlig integritet var naturligtvis också ett ämne som kom upp. Vint tror inte på ett totalt skydd för den personliga integriteten. Samhället, det vill säga vi alla som grupp, behöver i viss utsträckning kunna skydda oss mot allvarligare hot. Ett totalt skydd för integriteten skulle inte vara bra för samhället.

Å andra sidan är en total transparens inte bra för individerna. "Vi kommer att hamna någonstans däremellan och lära oss leva med det."

Att Google skulle agera för att minska skyddet för integriteten avfärdade han bestämt. "Vi kommer aldrig att göra något som äventyrar relationen med våra användare." Tvärtom pekade Vint Cerf på hur Google vunnit rättsliga tvister med myndigheter som krävt att få information utlämnad.

Google har onekligen varit i blåsväder några gånger, men snabbt korrigerat sig efter kritikstormar. Ett företag som hanterar någonstans mellan hälften och tre fjärdedelar av sökningarna på nätet plus miljarder e-postmeddelanden får ofrånkomligen problem med integritetsfrågor – förr eller senare. Avgörande för trovärdighet och överlevnad blir hur problemen hanteras. Användarna förväntar sig samma öppenhet som kännetecknar nätet, från företag som lever på nätet.