Den europeiska programvarubranschen väntas omsätta ca 56 miljarder euro under 2008. Det innebär att Europa står för omkring 30 procent av den totala världsmarknaden för programvaror. Inte helt oväntat återfinns många företag från USA i topp på listan över spelare på den europeiska programvarumarknaden. Åtta av tio företag är USA-baserade och på 100-listan är närmare hälften av företagen från USA.
Två europeiska bolag slår sig in på topplistan och två svenska programvaruföretag återfinns bland de 100 främsta. Rapporten från PricewaterhouseCoopers ger även en bild över marknadstrender som fångats upp genom djupintervjuer. I synnerhet prissättning ses som en kritisk faktor framöver för många programvaruföretag.
– De amerikanska bolagen har stärkt sin position på den europeiska marknaden till stor del via uppköp, säger Nicklas Kullberg, ansvarig för programvarubolag inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Konsolideringstrenden fortsätter sätta sin prägel på branschen men vi kan ana en viss mättnad framöver. För att ta företagen framåt ser vi en utmaning i att vässa affärsmodellerna.
Två europeiska bolag slår sig in på tio-i-topp-listan. SAP (Tyskland) hamnar på plats tre och Sage (Storbritannien) på en niondeplats. Högst placerad av de svenska företagen är IFS på plats 66.
EuroSoftware 100 2008
(Omsättning i milj euro)
- Microsoft (USA): 9 355
- IBM (USA): 4 200
- SAP (TYS): 3 807
- Oracle (USA): 2 889
- Symantec (USA): 1 270
- HP (USA): 1 100
- EMC (USA): 1 050
- CA (USA): 765
- Sage (Storbritannien): 715
- Adobe Systems (USA): 645
- IFS (Sverige): 90
- Telelogic* (Sverige): 75
- Förvärvades av IBM i april 2008
Trender på marknaden
Ett antal trender pekas ut i rapporten:
- Behovet av vässade affärsmodeller till följd av en vikande konjunktur. Särskilt behövs fokus på prissättning.
– Vi kan framförallt se ett konsumentdrivet behov av förändring av modeller för prissättning. Nya mer mångfacetterade modeller måste tas fram där enbart licensdelen inte är lika framträdande. Som exempel kan det handla om tidsbegränsade licenser, webbaserade on-demand-lösningar och öppna lösningar som är licensfria men där avgifter tas ut för uppdatering och support, menar Nicklas Kullberg.
– Ett sådant skifte för prissättningsmodeller innebär naturligtvis direkt påverkan på företagets finansiering och kassaflöden. Men det influerar även forskning och utvecklingsfrågor och inte minst säljstrategier.
Den ökande miljömedvetenheten kommer även att avspegla sig i programvarubranschen. Rent konkret innebär det att så kallad Grön IT kommer att bli en allt mer central konkurrensfaktor.
Management och ledningsfrågor blir allt viktigare i ett ansträngt ekonomiskt klimat med prispress och användare som jämför värdet av olika programvaruaktörer.
Jakten på talanger fortsätter att vara en huvudfråga för branschen när det gäller såväl produktutveckling som marknadsföring.
