Ungdomar börjar ifrågasätta övervakningssamhället

DF Redaktionellt
Ungdomar börjar ifrågasätta övervakningssamhället
Impopulär storebror Debatten om den personliga integriteten har lett till ett uppvaknande bland ungdomar. Nu har de börjat reflektera över vad som är privat och vem som ska få tillgång till det privata. Det finns fog för uppvaknandet – Datainspektionen listar över 20 allvarliga hot mot integriteten under 2008.

Uppmärksamheten runt FRA-lagen och Ipred-lagen har gjort ungdomar mer negativa till elektronisk övervakning. Detta framkommer i Kairos Futures tredje undersökning av ungdomars inställning till integritet i allmänhet och integritet på internet i synnerhet.

Utvecklingen markerar ett trendbrott jämfört med de två tidigare undersökningarna, där det framkommit att ungdomar inte bryr sig nämnvärt om att information om deras privatliv blir tillgänglig via nätet.

Undersökningarna genomförs på uppdrag av Datainspektionen och den tredje publicerades i början av 2009. Med ungdomar menas här åldersspannet 14-18 år.

Resultatet är inte förvånande. Enligt en annan aktuell rapport från Datainspektionen listas 20-talet allvarliga hot mot den personliga integriteten under 2008, där it-system används för bearbetning av insamlad information.

Mest uppmärksammade har naturligtvis varit FRA-lagen och Ipred-lagen. Men dessa är bara toppen på ett isberg. En annan het potatis är trafikdatalagringsdirektivet som är på väg att införas i svensk lag. Det innebär att uppgifter om alla personers telefonerande, mejlande, SMS:ande och internet-åtkomst lagras under lång tid.

Här är några andra mindre kända hot under 2008:

Nytt hälsoregister
Socialstyrelsen vill utöka dagens födelseregister till att omfatta uppgifter om barns längd och vikt med syftet att kartlägga överviktiga barn. Datainspektionen varnade för en ändamålsglidning, där ett nytt hälsoregister skapas som samlar in känslig privat informationen utan individernas medgivande.

Registrering av invandrare
Integrations- och jämställdhetsdepartementet remitterade under 2008 ett lagförslag om en bonus för invandrare som snabbt lär sig svenska. Förslaget innebär att kommuner får samla in och lagra känslig information om invandrare. Datainspektionen reagerade mot att det inte framgår för vilka ändamål som personuppgifterna får behandlas, vilka personuppgifter som får behandlas, vilken information som ska lämnas till dem som registreras samt hur länge personuppgifterna får sparas i systemet.

Registrering av bidragstagare
FUT-delegationen (delegationen mot felaktiga utbetalningar) vill införa en omfattande insamling av uppgifter om enskilda personer samt utöka utbytet av sådana uppgifter mellan myndigheter. Syftet är förstås att få fast bidragsfuskare. Även här reagerade Datainspektionen på att konsekvenserna för den personliga integriteten inte har beaktats. En så här pass omfattande registrering lär behöva synnerligen strikta direktiv för hur informationen får användas.

Ökad telefonavlyssning
Säpo har fått större befogenheter än tidigare att telefonavlyssna misstänkta. Den nya lagen ersätter en lag från 1952 som varit tillfällig och som förlängts mer än 40 gånger. Även den nya lagen är tillfällig och ska gälla till 2012.

Undantag från regler om lagring av brottsuppgifter
Ett antal multinationella företag har beviljats undantag från regeln om lagring av brottsuppgifter. Detta för att företagen ska kunna införa egna it-system för anonyma brottsanmälningar. Syftet är att uppmuntra anställda att anmäla lagbrott på den egna arbetsplatsen.

Ökad tillgång till DNA- och fingeravtrycks- och fordonsregister
EU:s ministerråd har beslutat att polisen i EU-länderna ska få söka i varandras DNA-, fingeravtrycks- och fordonsregister, det så kallade Prümrådsbeslutet. I praktiken kan det innebära att utländsk polis kan komma åt uppgifter i svenska register i situationer då svensk polis inte får använda samma uppgifter. Har man en fallenhet för konspirationsteorier är det enkelt att föreställa sig vilka olika möjligheter det öppnar. Datainspektionen pekar på en rad brister, bland annat att det måste finnas regler som säkerställer att uppgifter om exempelvis vittnen, målsäganden eller oskyldiga inte lämnas ut vid dessa sökningar.

Registrering av köpvanor
Matkedjan Ica har börjat arbete med inköpsbaserad reklam i stor skala. Kunderna får helt enkelt reklam utifrån vilka varor de handlar på Ica. Registreringen sker via Icas kundkort. Även om kunder undanber sig reklamen, fortsätter registreringen. Databasen innehåller bland annat namn, adress, telefonnummer, kön och samt uppgifter om de varor som inhandlats vid varje köptillfälle och i vilken butik kunden handlat. Miljontals kunder finns registrerade. Datainspektionen har inspekterat och konstaterat att det inte finns några hinder eftersom kunderna samtyckt. Det är dock tveksamt hur många som verkligen inser vad de samtyckt till.

Registrering av reseuppgifter
Västtrafik, som ansvarar för kollektivtrafiken i Västra Götalandsregionen, har infört smarta biljetter som bygger på RFID-teknik. När en resenär använder biljetten registreras resehistorik som inkluderar datum, klockslag och hållplatser. Om kortinnehavaren registrerat sitt kort för biljetter hos Västtrafik, kan resehistoriken koppas till en individ. Datainspektionen vill begränsa tiden som informationen får lagras till 60 dagar, men Västtrafik har överklagat till länsrätten. Flera andra trafikbolag har liknande lösningar på gång, däribland Skånetrafiken och Storstockholms Lokaltrafik (SL).

Analys

Uppvaknande på gång
Mellan raderna i Kairos Futures rapport går det att ana ett gryende uppvaknande bland ungdomar. Den hårda debatten om personlig integritet i samband med FRA- och Ipred-lagarna antogs har fått ungdomar att fundera över vad de värnar om.

Den mest privata informationen är vem man är kär i och den ekonomiska situationen. Uppgifter om politisk eller religiös uppfattning är däremot inte lika känsliga.

Bland myndigheter åtnjuter polisen högst förtroende. När frågan gäller internet, är det värsta om staten tar reda på och registrerar uppgifter. I allmänhet tycker ungdomar mest illa om att bli registrerade av privata företag.

Om övervakningen kan förhindra grova brott, är en klar majoritet av ungdomarna ändå positiva. Dock fördras närvaron av poliser, väktare eller rastvakter jämfört med teknisk övervakning, som till exempel kameror.

Tuffare debatter att vänta
Många av lagförslagen har hittills gått igenom mycket beroende på att de som berörs inte är medvetna om vad förslagen innebär. Ofta vet de inte ens om att ett lagförslag har lagts fram.

Detsamma gäller insikten om hur företag agerar. För det stora flertalet konsumenter låter Icas agerande fortfarande som science fiction. Få anar vad som är tekniskt möjligt idag.

Men detta lär det bli ändring på. I USA, där misstänksamheten mot myndigheter är betydligt större än i Sverige, finns en flora av medborgarrättsorganisationer som kontinuerligt fingranskar utvecklingen. Vi är sannolikt på väg mot samma situation här.

Även om en majoritet av ungdomar är positiva till brottsförebyggande övervakning, kan ett alltför vidlyftigt lagstiftande om registreringar och övervakning leda till en kännbar rekyl som kan begränsa möjligheterna att bevilja nödvändig övervakning.

En hätskare stämning där anarkistiska grupperingar driver på polariseringen "staten mot folket", kan skapa nya vågor av civil olydnad i cyberspace – lök på laxen för ett internet som redan är hårt ansatt av nätkriminella.

Rapporterna finns att ladda ner på Datainspektionens webbplats.

Prenumerera på innehåll