Certifieringar av kompetens och roller får en allt större betydelse för karriärer i it-branschen. Utvecklingen uppskattas av it-proffsen, som bland annat certifierar sig för att stärka sina positioner på arbetsmarknaden.
Detta framkommer i den senaste It-lönebarometern, som publicerades i slutet av mars.
Av de 5.293 som svarade har närmare hälften, 45 procent, certifierat sig. 14 procent har generella certifikat kopplat till roller eller kunskapsdomäner och 31 procent till särskilda leverantörer.
Av dem som certifierat sig upplever 47 procent att de har nytta av sin certifiering i sitt dagliga arbete. 22 procent säger att det ökar möjligheten att få högre lön.
Yrkescertifieringar sedan 1997
Utvecklingen är ingen nyhet för Dataföreningen, som har märkt av trenden i över tio år.
– Efterfrågan på våra utbildningar påverkas av om de innehåller kopplingar till certifieringar, säger Marie Ställvik Sandberg, som är vd på Dataföreningen Kompetens. Deltagarna vill kunna få ett vedertaget kompetensbevis att ta med i sina cv:n.
Dataföreningen Kompetens har etablerat certifieringar som blivit de facto-standarder i branschen för flera roller.
– Det saknades länge certifieringar inom viktiga områden, varför Dataföreningen behövde ta initiativ till att dessa togs fram, fortsätter Marie Ställvik Sandberg.
– Där vi är ensamma på marknaden är våra certifierande utbildningar välbokade, även i dessa kristider. Vi har fått bekräftat att de står högt i kurs när man vill ta karriärsteg inom nuvarande uppdrag eller anställningar, eller när man söker nytt jobb.
Sedan 1997 har DF Kompetens har certifierat över 1.200 it-arkitekter, 800 projektledare, 450 verksamhetsarkitekter, 150 affärsarkitekter samt 100-talet it-beställare, informationssäkerhetsansvariga, processutvecklare och pm3-etablerare.
– Vi är inte begränsade till de certifieringar som vi själva har utvecklat, förklarar Marie Ställvik Sandberg. I tillämpliga fall kompletterar vi med internationella certifieringar som etablerats av andra intresseorganisationer eller standardiseringsorgan. Aktuella exempel är TOGAF och CobiT.
Nytt bolag med fokus på certifieringar
För att möta behovet på marknaden startade Dataföreningen 2005 ett dotterbolag för oberoende certifieringar – DF Certifiering. Bolaget erbjuder yrkescertifieringar inom ITIL (Information Technology Infrastructure Library) samt ackrediteringar av svenska utbildningsanordnare av certifieringsgrundande ITIL-kurser.
Hittills har 2.300 personer blivit certifierade inom DF Certifiering via sju ackrediterade utbildningsanordnare.
– I en snabbt föränderlig värld är behovet av certifieringar extra stort, säger Rolf Berntson, som är vd för DF Certifiering. Det räcker inte längre med examina och arbetslivserfarenhet. Med ständigt ökande specialisering behöver uppdragsgivare och arbetsgivare mer exakt kunna se vilka kompetenser en individ har. Certifieringar behövs också för att bättre kunna planera kompetensutveckling.
Explosionsartad utveckling internationellt
Trenden på den svenska marknaden stämmer väl med utvecklingen internationellt. Globalt har antalet certifierade it-proffs ökat närmast lavinartat.
Den brittiska dataföreningen startade redan 1990 en avdelning för yrkescertifieringar kallad The Information Systems Examinations Board (ISEB). Idag har ISEB certifierat över 300.000 it-proffs, främst inom IT Service Management och Software Testing.
En organisation som varit tidigt ute är amerikanska Institute for Certification of Computing Professionals (ICCP). Tillsammans med amerikanska dataföreningar och relaterade intresseorganisationer har ICCP skapat certifieringsprogrammet Certified Computing Professional (CCP), med över 50.000 certifierade fram till idag.
Project Management Institute (PMI) är en internationell yrkesförening för projektledare som tagit fram ett certifikat kallat Project Management Professional (PMP). Idag är 280.000 projektledare PMP-certifierade över hela världen.
The International Information Systems Security Certification Consortium, (ISC)², uppger att de har certifierat över 60.000 säkerhetsexperter.
Ett annat amerikanskt exempel är Information Systems Audit and Control Association (ISACA) som funnits sedan 1967. Organisationen har tagit fram flertalet certifikat, däribland Certified Information Systems Auditor (CISA), med över 60.000 certifierade, och Certified Information Security Manager (CISM), som nyligen passerade 10.000 certifierade.
Senast ut är certifieringar i Control Objectives for IT and Related Technology, förkortat CobiT. Det är ett ramverk för it-governance som lanserades 1996.
Standardiseringsorganisationen The Open Group står bakom amerikanska certifieringar av bland annat it-arkitekter, och it-specialister. Sedan mitten av 1990-talet har Open Group utvecklat arkitekturramverket TOGAF, med en tillhörande certifiering. Hittills har 10.000 certifierat sig i TOGAF.
Leverantörer som Microsoft, Oracle och Symantec har aggressivt marknadsfört egna certifieringar för att profilera sig på arbetsmarknaden för it-proffs. Hur många som har certifierat sig i programmen är oklart.
Det här är bara några exempel. Certifieringar som påbyggnad på traditionella examina har kommit för att stanna. Den framtida utvecklingen kommer sannolikt att bli en mix av internationella och lokalt förankrade certifieringar.
Ett oberoende nav i Sverige
Utbudet av certifieringar är fortfarande fragmenterat och svårt att överblicka. Marknaden behöver styras upp och struktureras om de positiva effekterna av certifieringar ska kunna uppnås till fullo.
– Inom Dataföreningen ser vi ett stort värde i att driva frågan om yrkescertifieringar för it-branschen, säger föreningens vd Annica Bergman. Sedan tidigare deltar vi i flera internationella samarbeten, bland annat i EUCIP inom CEPIS. Vi välkomnar fler samarbeten för att skapa ett oberoende nav för yrkescertifieringar i Sverige, något som alla aktörer och roller i it-branschen kan dra nytta av.
Nästa steg efter certifieringar är troligen bättre modeller och verktyg för karriärutveckling och kompetensutveckling av hela organisationer. Här finns ett stort uppdämt behov.
