Nätkramare får gehör
Många hävdar att det öppna internet hotas av operatörer med egna agendor, som kan hämma samhällsutvecklingen i stort. Regeringen tar problemet på allvar och börjar med att ta reda på vad ett öppet internet är.
Regeringen har beslutat att uppdra till Post- och telestyrelsen att utreda begreppet “öppenhet” avseende it-infrastruktur, Internet samt tillgången till tjänster.
Användningen av elektronisk kommunikation är i dagens informationssamhälle en förutsättning för i stort sett all verksamhet - såväl inom näringsliv, offentlig sektor som i det privata livet - och en allt större del av våra vardagsliv utspelar sig på internet.
Som en följd av att telemarknaden öppnades för konkurrens under 1990-talet och den snabba teknikutveckling, som skett de senaste åren, har allt fler traditionella tjänster blivit ip-baserade och nåbara via internet.
– Då internet och dess framtida utveckling i stor utsträckning påverkar oss i vårt vardagsliv och ytterst avgör samhällsutvecklingen i stort är det viktigt att vi skapar oss bättre kunskap och analys av situationen, säger infrastrukturminister Åsa Torstensson.
Tjänsteutvecklingen går fort och skapar ökad konkurrens även inom mogna sektorer, till exempel på mediemarknader. Nu vill regeringen ha en analys av öppenhetsbegreppet ur ett tekniskt likväl som ett konkurrens-, innovations- och användarperspektiv.
Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 30 augusti 2009.
Analys
Operatörerna av it-infrastrukturen har blivit allt mer frustrerade över att de inte får vara med och kalasa på nätets kassakor. De står helt utanför de stora intäktsflödena från reklamköpare och konsumenter (genom till exempel Blocket).
När bredbandsnäten började byggas ut i slutet av 1990-talet var det just intäkter från lukrativa tjänster som hägrade för investerarna.
I USA har operatörer försökt pressa Google att vara med och betala för utbyggnaden av it-infrastrukturen, framför allt för att en stor del av kapaciteten gick åt till Youtube. Men de fick nobben av jätten. I Sverige har några operatörer klagat på att SVT:s nya tjänst Play blivit en stor succé och att de därför vill ha mer betalt för distributionen. Utan resultat förstås.
Att försöka krama ur mer ur konsumenterna lär knappast bli möjligt det heller. Där har modellen med avreglering och konkurrens gjort jobbet.
Risken är därför överhängande att operatörer ger sig in i konkurrensen med egna tjänster, där de utnyttjar kontrollen över sina nät. En sådan utveckling skulle få förödande effekter på den internet-drivna tillväxten.
I USA har annonsfinansierade nättjänster skapat 3,1 miljoner arbetstillfällen, enligt Interactive Advertising Bureau (IAB). Det hade inte varit möjligt utan ett transparent nät.
Det är glädjande att regeringen tar internets utveckling på allvar.
Känner du till konkreta planer på inlåsningar av nätet? Skriv gärna en kommentar eller hör av dig till Nyhetsspaning. Du omfattas av källskydd enligt yttrandefrihetsgrundlagen.
