Skenande underhållskostnader

Computer Sweden skriver i CS 13/8 att huvudelen av alla IT-investeringar sker i underhåll, endast en liten del av pengarna räcker till nya funktioner och anpassningar. Vi vet hur man kan råda bot på detta. Dataföreningens medlemmar har en gedigen insikt i Fri programvara och nyttan av den. För många är nyttan just den effektivitetsökning och minskade underhållskostnader som kan uppnås genom att medverka i Fri programvaruprojekt. Denna nytta betyder ofta mer än frånvaron av licensfinansiering.

Dataföreningen har under många år drivit nätverk som bevakat olika aspekter av Fri programvara, det har utvecklats till några av de populäraste nätverken. I Östra kretsen har vi bland annat Open Source och Ubuntu-nätverk, även medlemmar i Webb-nätverket konfronteras med mycket Fri programvara eftersom det är extremt vanligt med sådan i Internet-sammanhang. Hitills har Dataföreningen granskat och bevakat området och produkter som sådant, nu anordnas även workshops med målet att fler skall kunna medverka i projekten.

Stora vinster finns i att dra nytta av Fri programvarumetodik och kompetens i användarföreningen för att minska kostnaderna för anpassningar och underhåll. För de flesta är huvuddelen av IT-kostnaderna idag anpassningar och underhåll, de flesta systemutvecklare har till uppgift att lappa och laga i organisationens interna system. Det är få programmerare förunnat att utveckla program från scratch i frontlinjen som sedan hamnar i hyllan på Siba eller distribueras via någon annan form av massiv försäljningorganisation. Det är här Fri programvara får allt större betydelse. Detta gäller i och för sig även rena utvecklare av program eller elektroniska tjänster.

Det finns ingen som startar en företag från scratch idag inom IT-produktutveckling som inte väljer att bygga vidare på Fri programvara eller i alla fall övervägt den möjligheten. Google, Facebook, Voddler, Spotify och iCloud är fullkomligt nedlusade av Fri programvara. Företag som Apple, Oracle och IBM har varit tidiga med att rikta allt större del av sina investeringar mot Fri programvara. Orsaken är inte bara frånvaron av licensavgifter utan att många anser att de kan räkna hem investeringskostnader tack vare den extremt effektiva utvecklingsmetodiken som Fri programvara kan sägas vara. IBM räknar med ett förhållande på 1:5, dvs att för varje miljon dollar investerad i Fri programvara får de tillbaka fem miljoner i värde, en effekt de kan använda för att  minska sina underhållskostnader eller för ren produktutveckling. Förenklat så menar de att om de behöver fem nya funktioner i ett system under en viss period så utvecklar de en funktion och andra utomstående organisationer utvecklar de övriga fyra, eftersom det är Fri programvara så tillfaller nyttan av de fem funktionerna alla fem organisationerna (eller den som önskar). När målsättningen är att komma till rätta med fem fel så räcker det att rätta ett av dem, de andra fyra har någon annan fixat. Alla nöjda och glada. Baksidan är att denna formel bara går att tillämpa på stora tal, eftersom det inte förekommer några formella beställningar mellan företagen så går det inte heller att förutse i detalj vilka ärenden som åtgärdas av någon annan.

Däremot finns det gott om styrmetoder och verktyg som gör arbetet effektivt, frånvaron av förutsägbarhet blir i sig en drivkraft då högt önskade ärenden från den egna organisationen prioreteras. Man skulle kunna säga att man hittar sina samarbtespartners bakvägen via deras egna meriter och drivkrafter. Om effekten är 1:5, 1:10 eller någon annan siffra går inte att säga generellt, vi kan bara konstatera att effekten finns överlag. Nyckeln är att ha kompetensen för att arbeta aktivt med Fri programvara och förstå mekanismerna.

En Java eller Python-programmerare kan vara skicklig inom sitt område, men kan ändå uppleva det komplicerat och byråkratiskt att bidra med sin kompetens på rätt sätt. Det finns många rutiner och verktyg som man bör kunna för att medverka. Många vill medverka men vet inte hur. För att råda bot på detta och eliminera alla trösklar håller Dataföreningen en rad workshops under hösten med rubriken "Den opportunistiska programmeraren" inom ramen för nätverket Ubuntu. Tanken är att vi tar alla genvägar vi kan hitta och använder de smartaste verktygen för att göra sträckan mellan medverkan och distribuerad nytta så kort som möjligt. Man säger ju att använda Fri programvara som bas är som att sitta på en jättes axlar när man vill nå långt, självklart skall vi tillämpa samma metod när vi tar steget in i Fri programvaruprojekten.

Läs mer