Om licenser

!!!Om licenser
Licenser som garanterar användaren tillgång till programkod utgör en oupplöslig del av öppen källkod. Användaren bemyndigas rätten att gratis kopiera, använda, modifiera och distribuera såväl original- som den modifierade programversionen. Genom licensen överförs därmed en stor del av rättigheterna till användaren av programkoden istället för att reservera dem för utvecklaren vilket annars är syftet med proprietära programvaror. Licensen blir här ett verktyg att förhindra användare att lägga begränsningar i användningen för andra.\\\\
Hur i detalj detta går till skiljer sig mellan olika licenstyper och som i sin tur återspeglar olika ”skolor”. Grovt sett löper en skiljelinje i synen på a) om härledda arbeten också måste vara öppen källkod, och b) om programkoden tillåts att integreras med proprietär programvara.\\\\
I de mest liberala licensformerna läggs få hinder för den som vill integrera öppen källkod med upphovsrättsligt skyddat material. Det är inte ens nödvändigt att bifoga källkoden. Enda restriktionerna är att licenstexten måste bifogas, liksom namnet på innehavaren av upphovsrätten. Den mest kända licensformen i denna kategori är [BSD-licensen|http://opensource.org/licenses/bsd-license.php], (en akronym för Berkeley Software Distribution) som är tämligen kortfattad.\\\\
De strängaste och mest detaljerade kraven ställs i [GNU General Public License (GPL)|http://www.gnu.org/licenses/gpl.html] som inte tillåter integrering med upphovsrättsligt skyddad programvara. Även i härledda programvaror måste källkoden alltid vara öppen och tillgänglig. Alla programvaror som helt eller delvis bygger på en programkod med GPL-licens ärver dessa krav så att i blandade programvaror tar GPL-licensen över alla andra licensformer. Detta har föranlett uttrycket GPL-licensens ”smittoeffekt”.\\\\
Någonstans mitt emellan återfinns en grupp licenser som tillåter att öppen programkod används i upphovsrättsligt skyddad programvara men att koden fortfarande måste vara öppen. [Mozilla Public License (MPL)|http://opensource.org/licenses/mozilla1.1.php] är ett exempel på denna kategori.\\\\
En av enkätfrågorna till Dataföreningens medlemmar avsåg kunskap om den vanligaste licensformen inom öppen källkod, GNU GPL. De ca 1000 svaren fördelade sig enligt följande:
|Känner väl till|19%
|Vet ungefärlig innebörd|30%
|Bara hört talas om|21%
|Aldrig stött på|30%
|Summa|100%

Respondenterna gavs även möjlighet att ange andra licensformer man kände till, vilket gav sammanlagt 20 olika licenstyper med följande fördelning:

|Licensform|Antal svar
|BSD|52
|Apache|26
|LGPL|23
|Mozilla|10
|CDDL/SUN/Solaris|7
|MIT|6
|php|3
|Freeware, MySQL, QPL, EUPL|2
|Shared source, Artistic, Public Domain, APL, FON, AFL, CPL, Frameworx, IBM PL|1

Med reservation för att de olika licensformerna förekommer i olika varianter, särskilt BSD, och versioner, t.ex. Apache och Mozilla, ger sammanställningen ändå en viss bild av den imponerande floran av licensformer, liksom vilka som är mest kända. (Flertalet av dessa finns beskrivna på på [Open Source Initiative’s webbplats |http://opensource.org/licenses/])

||Läs också
|[Open source - Ur ett praktiskt juridiskt perspektiv. Mattias Andersson för IT-kommissionen, Observationsrapport 54/2002|http://www.itkommissionen.se/doc/563.html]
|[Öppen programvara. Statskontoret 2003:8| http://www.statskontoret.se/upload/Publikationer/2003/200308.pdf], ss 36-39, 124-128